Messe i fullsatt kyrkje i kveld, aske strødd over hovudet og ikkje som kors i panna slik vi er blitt vant til. Symbolikken er like sterk .
Wilfrid Stinissen ocd har ein fin preike-tekst for denne dagen som eg tidlegare har sitert frå.
Her er fleire ord til ettertanke:
" Varje människa bär inom sig en djup längtan efter att i kärlek vara sedd och känd av en annan. Är det inte utmärkande för kärleken at inte vilja dölja något för den älskade ? Om man älskar vill man att den älskade skal veta allt. Att vara sedda, men både våra ljusa och våra dunkla sidor, och i alt vara älskade och accepterade som vi är, det är en dröm vi alla, medvetet eller omedvetet har.
Om vi utför våra goda gärningar i det fördolda, inför Guds blick och inte inför människors, då blir denna dröm uppfyld av honom som ser oss i det fördolda."
Ingen kommentarer:
Legg inn en kommentar